Direktlänk till inlägg 31 mars 2009
Hur kommer det sig att allt man tänker på låter så himla bra, fast på håll. För när vi väl står inför det så blir vi små människor igen, såna som inte riktigt kommer ihåg hur bra den där idén var från början. Vi glömmer av allt och stannar i det som är bekvämt, det som redan finns.
Hur många är det egentligen som vågar hoppa, på riktigt!
Egentligen behöver det inte vara ett hopp, det kan t.o.m vara det minsta steget. Så länge det är ut i okända marker så kommer det, rädslan för att förlora det man redan har!
Då kommer vi till frågan: Bara för att man tar ett steg till, betyder det att man lämnar det andra bakom sig? Förlorar det?
Tooodihooliooooo!!!
(Whaling(?) på jävligt hög nivå ska ni veta!!!)
Halva dagen igår gick till att försöka täcka det turkosa (från helvetet för övrigt) med vitt! Vet ni seriöst hur många ggr jag var tvungen att rolla på det? 5 ggr och jag har fortfarande en gång kvar! Jag och Alex stog här, drack lite kaffe, mål...
Idag är dagen då jag kräver tillbaka min balkong, river den ur klorna på WuTang och gör iordning! Alex kommer hit och rollar lila i hög fart! Jag häftar böljande ljust i taket, Undrar hur detta kommer sluta? 2 kretiva kretur på en balkong... ...
Nu har jag funderat i flera dagar och kommer inte fram till en enda vettig lösning! Såg däremot att utbildningen i L.A var på 15 veckor och då känns det ju lite dyrt kanske? Men bättre praktik och bättre vitsord! Vem har inte hört om Joe Blasco va...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 |
5 | 6 | 7 |
8 |
|||
9 | 10 |
11 | 12 |
13 |
14 | 15 |
|||
16 |
17 | 18 |
19 | 20 | 21 |
22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 |
29 | |||
30 |
31 | ||||||||
|