Här är han.... Aaaahahahaha, mitt och frugans unge!!!

Så nu sitter jag här igen... Vart har min dag tagit vägen??? Enda lediga dagen denna veckan har jag spenderat antingen i min säng eller i min soffa med massor av cigg och måånga koppar riktigt starkt kaffe. Har kollat på allt från "Våra bästa år" till Dr. Phil.

Iallafall, mitt stora problem är: Jag orkar inte gå till affären.. Helt allvarligt talat!!! Jag har inget liv idag!!! Blääääää......

TJING!

Har alltid varit lite knepig, känt av knepiga saker men allt eftersom man blir äldre avfärdar man dom där mystiska sakerna som någon helt vanligt. Man bestämmer sig för att dom där sakerna som händer är helt normalt, säkerligen för att lugna sig själv. Egentligen så blir man ganska rädd ändå men efter att man har tänkt (gärna högt) så lägger sig den där krypande känslan i bakhuvudet. Men det försvinner aldrig, det ligger där, latent. Ända tills nästa gång det händer..

Igår var första gången på ganska länge som den där krypande känslan tilltog på mig, fast jag blev inte speciellt rädd. Det var mer en känsla av ro.

Hon var där, hela vägen från avdelningen till källaren. Inte så mycket för att skrämmas, mer för att kolla vad vi gjorde med hennes skal. För att få ro själv säkert. Hon gick bredvid oss som en skugga. Och stannade hela tiden. Men när vi stängde dörren och gick därifrån var hon borta... Hon var klar att gå vidare...

------------------------------------------------------------------------------------------------

Todays special SATC quote:

Carrie: Maybe the past is like an anchor holding us back. Maybe you have to let go of who you were, to become who you will be.

                                                  
               El descanso eterno

Sitter på jobbet och har inget bättre för mig än att skriva ner alla sjuka saker som jag har gått och tänkt på hela dagen. Vissa normala nog för att hamna här, andra lika sjuka som Hannibal och kommer förmodligen aldrig att lämna mina läppar... Såvida jag inte sitter med mina likasinnade och fikar och pratar mer skit än vad som borde vara lagligt!!

Lisa kom igår, hon har fått lägenhet i stan!! Jag kunde inte vara gladare! Hon är verkligen en supertjej som jag är såå glad över att ha träffat ombord!! Inte för att man alltid drog jämt men eftersom våra morgonhumör är ungefär samma (If you talk to me before my morningcoffee, I WILL fucking kill you) så höll vi oss på lagom avstånd tills de två första rummen var gjorda och det var dax för Svenskmöte med Double Cappucino, ALOT of brown sugar och hur många ciggaretter tända på varandra som helst!! Då blev det skitsnack om alla Supervisors och ibland blev t.o.m en lista eller två skrivna!! (Remember Lisa =P) Ibland fick man nästan ta sig en ljummen Heineken imellan hytterna så att man orkade skrubba alla bathtubs och "bleacha" alla plugs!!!

Jaja, min fråga är iallafall... Om man nu ska leva sitt egna liv, i sin egna takt. Hur kommer det sig att man alltid måste vara bättre än den andre, och om man nu inte är det. Varför känns det som om man har förlorat någon slags tävling??

------------------------------------------------------------------------------------------------

Todays special SATC quote is......

Guy: This floor is non-smoking!
Carrie: I have an addiction sir!

 ....................................Á bientôt.....................

10 favoriter
Dialekt: Göteborgska, nu och föralltid!
Mat: Pizza med MASSOR av kebabsås
Låt: Love Trap ( Nikola Sarcevic)
Tecknad figur: Ariel

Sport: Oooh, nää!! Orka!!
Komiker: Björn Gustavsson
Veckodag: Lördag
Glassmak: Champagne Sorbet från Lejonet och Björnen Mmmm...
Serie: Scrubs (kiknar av skratt juh... Dr. Dorian, you are miiine!!)

Drink: Nickes Frozen Strawberry Daiquiris... Livsfarliga!!!

9 för tillfället
Humör: Heelt nöjd
Tanke: Jag vill hem från jobbet!!!
Kläder: Vit skiiitsexig sköterske-tunika (ahahaha)
Bakgrund: Försov mig!!!
Känsla: Du är mysig!
Tid: 16.55
Bästa sak: Mina vänner
Irritationsobjekt: Att jag är miljonär den 27.de varje månad och ett socfall redan den 5:e...

Gör: Röker och dricker kaffe

8 första
Bästa vän: Jenny Penny Aronsson
Husdjur: Min kanin som sprack... hmm!!!
Kyss: Säger bara Gothia Kupp!! AAhahahaha
Piercing: Mitt enda hål i örat när jag var typ 3...hmm!!! =S
Förälskelse: Måste ju ha varit Mattias....

CD skiva: Hanson
Bil: Farfars Fiat Tipo... Bästa!

Ord: Troligtvis Mamma!!!

7 senaste
Telefonsamtal: Frugan.... Amandine
Mat: Har jag ätit nåt???
Dryck: kaffe
Biltur: Elina och jag i gula faran upp till kvantum igår kväll!!
Tv-program: Top Model S. 10!! Oh yes!
Hört: En boende på jobbet sa : Ingen ro, ingen vila...Bara springa runt och homofila!!! Aaaahahahaha
Köpta klädesplagg: Min allra bästa svarta koft väst!!

6 har du någonsin
Dejtat någon av dina bästa vänner: Jag är ju gift med min bästa tjej juh...haha

Brutit mot lagen: Yupp

Blivit arresterad: Nja
Badat naken: Naked is best!!
Fått böter: Jag hatar Norge och deras kameror.... 5000 Norska är mycket Svenska ska ni veta!!
Varit med i tidningen: Jaaa...

5 nej tack
Skolämne: Matte
Mat: Thai
Musik: Nationalteatern 
Dryck: Coca Cola

Djur: Spindlar

4 saker
Du gjorde igår kväll: Drack vin med Elina, Nicke och Kroon
Du kan höra just nu: Gunilla som springer förbi med en säng på väg till Kompassen
Du inte kan leva utan: Mina Bästa!!!
Du gör när du har tråkigt: Hahahahahaa... Jämt oxå!! Sjuk ja e!

3 personer
Bästa Person: Mamma och Pappa

Gärna hånglar med: Elina... hahaha, you are the best!

Snackar mest gojja med: Annika!!!

2 val
Coca Cola eller Fanta: Cola
Hund eller katt: Katt

1 önskan
Att jag alltid får lov att vara mig själv!!!

Ibland känns det som om att allting var mycket bättre förr. Att man var mycket gladare, mycket roligare,mycket bättre på allting som man tog sig för..

Men i nästa andetag så inser man att man bara kommer på dom bra sakerna med vad som var förr. Hur ball man hade när man kunde göra vad fan man ville utan konsekvenser, hur bra det där förhållandet var.. periodvis. Men inget av det överväger hur jävla bra jag har det nu. Hur mycket jag uppskattar att "bara"  gå ut på "oldies-pubar" och bara ta några öl med goda vänner ( Okej, fine!!! Konskenkorva-drinkarna =P ) Och hur skönt jag tycker att det är att du är ute ur mitt liv. Hur skönt jag tycker det är att jag kan se dig utan att mitt hjärta slår i högvarv eller hur jag inser att jag är en bättre människa utan dig. Eller ska jag säga tack vare dig för utan din hjälp så hade jag nog aldrig fattat "what-not-to-do" i en relation.

Jag tycker synd om din nya tjej om du kommer att fela henne som du har felat mig i situationer som VI har satt oss i, man ställer upp för varandra och lämnar inte varandra i stunder av sorg.

Ett litet tips till dig på vägen bara... För hade du aldrig gjort sådär mot mig så hade jag ändå kommit ihåg oss två som något bra, något med mycket kärlek även om den oftast var vild och otämjbär och "without-reason",men nu är allt jag ser den stunden, den stunden när du lämnade mig där, ensam att ta hand om någonting som vi har gjort, det var väl mitt att lösa.. eller?? För det är exakt så jag känner det. Den situationen var inte mer vår än min alldeles egna. På något sätt så tackar jag dig för att du fick mig att se, se med lite klarare ögon än vad jag någonsin hade sett förut..

 Nu lämnar jag det här, jag orkar inte älta mer. Stiger in i den själsliga duschen och låter det försvinna... Bara rinna av mig, för du ska veta vad jag har skrubbat, äntligen är du borta!!!

------------------------------------------------------------------------------------------------

Todays special occation SATC quote:

Carrie: You can’t make friends with a squirrel. A squirrel is a rat in a cuter outfit.

Hur kommer det sig att vissa nätter, hur trött man än är och hur gärna man än vill sova, helt enkelt inte kan.

Det spelar ingen roll hur mycket du gäspar, hur mycket du vrider och vänder på dig eller hur mycket du fixar och donar med din kudde.. Det går bara inte. Kudden känns som en alien som vill attackera dig och kväva dig långsamt medans du ligger där och helt desperat försöker att somna.

Nää, då gör man helt enkelt så att man går upp, drar på sig sina "goaste" myskläder, gör en kopp te och tänder en cigg! Så kommer den där hemska tankeverksamheten som amn så förtvivlat stänga av medans "alien-kudden" attackerat dig, igång ännu mer än när du låg där i sängen...

Elina ligger i min säng och sussar, hon somnar alltid gott. Alltid problemfritt, nästan så att man blir avundsjuk... ler!!

Fast någonting med Elina som fascinerar mig är hennes evighets-långa konversationer med sig själv, i sömnen!! Grymt roligt att lyssna på, fick höra mycket skit när vi var kombos och delade sovrum. Två st 1.60 som delades av av en bambuvägg. Inte helt lätt alla gånger när jag ville ha öppet fönster och inte hon eller när hon vill ha persiennerna nere men inte jag. Man lär sig iallafall att ha lite tålamod XD

Då snackade hon mycket mer än vad hon gör iag och eftersom jag alltid gick och la mig senare så hade jag alltid äran att lyssna eller svara...

En typisk konversation med Elina när hon sover kan låta såhär:

Elina: Milla!!!........Milla!!!!

Jag: Ja.....

Elina: Om det står typ 123....som på en registreringsskylt du vet...!!

Jag: Ah.....

Elina: Hur mycket är klockan på vintern då???

Jag:.....What?????......

Elina:........................ZZzzzz....................
ZZzzzz...........

Jag började ju asgarva... Fast det är ju inte alltid lika roligt som då. Det hände ju mer än massa gånger att hon bara satte sig käpprätt upp i sängen och bara gallskrek vissa ord bara..

Elina(Mitt i natten när kudden är en alien igen): ÄCKLIGT!!!!!!!!.....GOOOoottt!!!!

Ni inser ju själva vad min reaktion var.. Jag höll ju på att skita ner mig så rädd jag blev. Man måste ju faktiskt inse att man inte är purung längre utan att hjärtinfarkt inte bara är nåt som man snackar om utan som faktiskt händer oss halv50-åringar...

Elina är hur underbar som helst och jag vet inte riktigt hur mitt liv hade sett ut utan henne, det är förövrigt någonting jag inte vill få reda på heller!! Du är min bästa tjej och Jag älskar dig med eller utan nattliga ofrivilliga konversationer med dig!!! LOVE

Nä, nu måste jag gå och utkämpa kriget mot sömnlösheten, ska ju upp i tidiga ottan. Inte riktigt men nästan iallafall!!

------------------------------------------------------------------------------------------------

Todays SATC quote:

Samantha: Well, let's just say it: you won.
Carrie: Was there a contest?
Samantha: Oh please! There's always a contest with an ex. It's called "who will die miserable."

Kärlek till alla min bästa tjejer, ni vet ju alltförväl vilka ni är.. Have I told you lately that I love you............

Ps: Jag kommer aldrig att bli bitter (förutom på min kudd-alien dårå) DS

Medans man städar sin lägenhet, eller bara städar överhuvudtaget, det spelar ingen roll om du är ensam eller om du är omringad av hundra människor, som förövrigt står och stirrar på dig.. Så har man tid att tänka.

Jag har tänkt på det här med platsen som människor tar i ens hjärta, är det en hyresrätt eller är det en bostadsrätt? Och oavsett, finns det obegränsat med lägenheter eller är det helt enkelt så att huset kan bli fullt? Är det då man blir bitter? Är det då man blir olycklig? För det spelar egentligen ingen roll om man vräker personen ifråga för bostaden står fortfarande kvar. Man kan ju testa det här med andrahandsuthyrning men det funkar faktiskt aldrig. Det är bara ett desperat försök för oss att sanitera lägenheten.

Jag ser på oss människor som mäklare, vissa är hårda och kör stenhårt på budgivning och är noga med meriter. Dom håller allt hårt i sina lägenheter, och det är oftast dom personerna som älskar bäst. När man väl fått sitt kontrakt är dom den bästa tänkara värden någonsin.

Jag är en nog en jävligt dålig mäklare. Det är nämligen så att jag är extremt givmild  och blågögd när det gäller mina bostäder. Ibland händer det att man vaknar mitt i natten av ett himla liv och en av lägenheterna ser ut som stryk. Vem skall städa upp där då? Jo, eftersom kontraktet rivits och personen som förstört den sedan länge är borta blir det jag som står där i skiten. Då försöker man desperat att anlita en städfirma, men ibland blir det helt enkelt kaos och ännu mer skit än innan. Helt plötsligt står man alltså där och den enda som gjort fel är en själv, det var ju trots allt jag som missade att dubbelkolla alla falska meriter som angavs.

The question remains, hur stort är huset? Hur många lägenheter ryms det? Vilka storlekar finns det på dom? Och när man själv flyttat in med sin familj, bor dom andra kvar?

Det enda vi kan fastslå är; det är helt enkelt jävligt svårt att riva kontrakten även om peronen ifråga inte vill bo kvar. Det spelar egentligen inte någon roll hur mycket jag funderar eller analyserar detta. Jag kommer alltid vara en dålig mäklare. Kan det bero på dom som bo där, eller är det helt enkelt jag som har en dålig utbildning..?

Kärlek till städtanten