Jackson Waters - Center of attention 

You want your independence
But you won’t let me let you go
You wanna test the waters
And leave it on the empty shores

But I’ll take my time if you want to
And I’ll give you whatever you need
And I’ll wait a lifetime to give it to you
Give it to you

Vaknade jääättetidigt av att en pigg och förväntansfull syster säger "Gomorron syrran, Idag ska ja till BALIIII!!!". Försöker med mitt underbara morronhumör fira av ett leende men det kom platt ut som ett "Tja"!!

Körde upp  henne till Landvetter och fick frukost i form av en kaffe och en rågfralla. Hur kommer det sig att frukost på landvetter alltid blir ens gunst för dagen?

Varje gång ja kör någon dit så blir det på ett eller annat sätt en kaffe och en rågfralla? Efteråt stog vi utanför och tog en cigg och drack vårat goda kaffe i den obligatoriska papercupen när det kom ut en kvinna genom dörrarna, hon torkade bort några tårar och försvann mot sin bil. Att titta på alla människor är ju en hobby i sig, vi fantiserar ihop historier och lägger till och tar bort människor, ageranden, varför´s o.s.v i deras liv och vi hade båda redan bestämt hennes öde. Leka Gud är alltid roligt!

Men man måste vara på ett speciellt humör för att kunna få ihop någonting bra. Men jag kan inte hjälpa att samtidigt undra vad för öden jag har haft hos andra "fantiserare" när jag har åkt från Landvetter med mina egna tårar och bekymmer. Unga människor brukar sättas i en kategori av "kärleks-bekymmer", iallafall av mig så jag får väl hoppas på det då?

Jag har hellre älskat mycket än att inte ha älskat alls.

Over and out!!!!       

Ps. Elina!!! Du får virra bort dig i texten för det förra inlägget (som för övrigt var delade rader för din skull) såg "för jävligt ut... LOVE U! DS

Den här bokstavligt talat strömmar på repeat, högsta volym utan några som helst bekymmer för mina grannar, ur mina högtalare just nu...

Då är någonting bra, när man inser att man har bränt en skiva

(JA, Jag är en sån där "brännare) 

med endast 1 enda låt på den.....

There are ways I’ve been fallin'
There are times I’ve been so weak
There are moments I hear redemption callin'
But I’m too far down to speak


Come sweet fire of mercy
Cover up my skin
Warm me like the sun
Won’t you let me in
To come, come undone

There are scars that I‘ve been hiding
There are ghosts that I do not name
There are closets I do not care to open
But they open all the same


Come sweet fire of mercy
Cover up my skin
Warm me like the sun
Won’t you let me in
To come, come undone

Oooooh

To come, come undone

Satt hemma hos Annika efter jobbet igår och tog en fik med henne och

Elina. Satt och tjötade om allt och lite till. Mest om jobbet eftersom det

cirkulerar massa skit och problem där nu så det är klart man måste

ventilera. Är skönt att kunna göra det med små kodord och man behöver

inte förklara någonting för dom fattar ändå. Plötsligt frågar Elina mig

varför jag aldrig bloggar om vad jag gör på dagarna? Och mitt svar blev ju

självklart: Därför vem fan bryr sig egentligen om vad nån man  inte känner

gör? Jag gör inte det iallafall.. Jag ögnar mig ner genom bilbesiktningar

och fikor tills ja kommer till tankar. Vill ju egentligen bara få reda på om

någon tänker lite som mig... Gör inte alla det?? Det värsta som finns är

dom här "video-bloggarna" när folk filmar sig själva med mobilen, framför

spegeln självklart, (så dom kan se ifall dom ser bra ut eller inte...hahaha)

och berättar vad dom har gjort under dagen. Som om folk egentligen bryr

sig??  Jag gör inte det iallafall. Jag och Annika satt och kollade en dag efter

nåt på nätet, kommer inte ihåg vad men vi stötte iallafall på en just sådan

blogg. Herregud, jag tror inte vi har garvat så rått åt någon sen vi satt på

dass på hytten och en stackars philipinare kom in genom dörren...

hahahahahaha....

Men eftersom det var mer eller mindre ett konstaterande från Elina så

måste jag ju berätta vad jag ska göra idag, bara för att motsäga mig själv

lite granna...

Kom precis från jobbet till ett skitigt hem. Ska städa min lägenhet sen

kommer Annika och vi ska göra varsitt pepparkakshus alá Rock n´Roll!!

Sen ska jag ta mig in till min syster i stan och dricka Blossa årsglögg med

smak av blåbär... Tjata lite skit och skvallra. Hon åker till Bali imon det

lilla äcklet! Åh vad jag önskar att jag var lite ekonomisk för då hade jag

tagit mig ner jag oxå. Ingen jul med syster yster i år heller ;( ...

Over & Out Folks.......

Tittut!!!

När man sitter och dricker en kopp te och tar sig en pinne så hinner man ju tänka. På de vissentliga sakerna man har runt omkring sig i livet, "just nu" men de där onödiga tankarna, heeelt ovissentliga om ni frågar mig poppar ju alltid upp in i mellan snilleblixtarna.

Varför man gjorde just så eller sa just sådär i vissa situationer. Eller varför man helt enkelt agerade på ett visst sätt. Alla är vi olika personligheter (tur är väl det) och alla har vi våra särskilda, egentydda, mest konstiga grejer för oss.

Jag t.ex gillar att skrika för fulla munnar när jag mår dåligt. Om det så är i bilen, mitt i natten i min lägenhet men för att lugna alla så kan jag då och då ta en liten tripp ut till skogen BARA för att få galta ur mig lite. Skrika och gapa behöver man och man behöver definitivt få bråka ibland. Som singel så har man  ju ett konstant gräl med sig själv (därav skogs-skrikningarna alá Ronja Rövardotter) eftersom man inte har en partner att gapa på. Ibland är det vännerna som står i farleden och förhoppningsvis så sårar man aldrig nån. Mina vänner känner ju "Tack Gode Gud" till mitt bråk-begär och känner av när mitt humör svänger åt det hållet. Dom kan ta mig på ett sätt som INGEN man i hela världen kan. Ta ner mig på jorden när jag har satt mig på mina höga hästar och tror att jag regerar och styr allt (Vilket jag absolut vill tro att jag gör!!) och bestämmer så till den milda grad att dom bankar handen i bordet och säger: Förhelvete MILLA!

Alla mina vänner får plats i olika fack (nu är ju inte jag den som sorterar speciellt ofta men ändå =P) och man har olika vänner för olika behov. Det kan låta så krasst men det är ju tyvärr (eller väldigt bra) sant. Om jag t.ex är jätteledsen och vill höra specifika saker så ringer jag till Malin eller enny. De är dom som säger sanningen och jag slutar gråta och blir förbannad. Annika t.ex är min psykolog, en lyssnare och vill man ha hennes åsikter så får man helt enkelt fråga. Det är bara ibland, väldigt sällan, om hon blir riktigt, riktigt trött på nån så knockar hon ner den personen med en kommentar man inte trodde kunde vara hennes bara för att få den andra personen att förstå. Det kan vara elakt men när den väl kommer så vet man att hon menar allvar. Jag har ju då haft turen att slippa den men jag har varit med när den har slunkit ut mot andra och man kan inte annat än att lyfta på hatten och buga hennes allvar!

BRB.........               

Nu sitter jag här efter en minst sagt stressig morgon. Vaknade klockan 6.00 som förövrigt är alldeles för tidigt för normala människor att vakna. Han (för det är definitivt en "han") som kom på det här med arbetstider som börjar innan 10.00 på morronen måste ha varit riktigt sjuk. Morgonmänniska till tusen och enligt mig totalt psykiskt störd. Visst hade världen gått runt även om inte alla 9-17 jobben hade funnits. Jag förbannar hans hus!!

Hade en lång diskution med min bästa tjej Malina idag på morronkvisten. Hon är sjuker och stackaren mår jättedålig. Infektionen sitter i halsen och irriterar!! Jag hatar att ha halsinfektioner för när det sätter sig där så vet man aldrig om det är en infektion någon annanstans som bara manifesterar sig som halsfluss. Tur att det finns pencillin som tar dör på allt!! Hoppas du mår bättre efter lunch *Ler*...... Jag har egentligen inte så mycket att orka med här idag mer än att "Today is the day"... The day for all möjlig konstig skit!

Malin är en av mina bästa vapenriddare, alltid där vare sig man svävar på moln eller man har "hit rockbottom", hon besitter ALLA dom där egenskaperna vissa människor bara kan leta i en livstid efter i en vän!!.... Nån av dessa dagar kommer han, han med stort H OCH stor snopp!!! Hahahaha... För att jag älskar dig vännen!!! Get better! LOVE!

____________________________________________________________

Nu ska jag iallafall springa in i duschen för att sen gå ut till bilen, hoppas att jag INTE har fått böter (jag är definitivt en lat människa som parkerar på 30minutaren) köra iväg, känna klumpen i magen, beställa en soltid tills jag slutar, åka till mitt förbannade jobb, träffa Elina och prata lite skit samtidigt som "vi" säljer våra tjänster MED kvalité... Hoppas på lite rast så ja kan få iväg mitt brev till Stena.. Jag älskar er som tror på mig!

OVER AND OUT!!!!!!!!           

Om det är någonting jag har lärt mig i mitt liv, är det det enkla lilla faktum att när jag tycker att någon felar eller när jag tycker att någon passerar den fina lilla linjen tillit (jag kan inte sätta ord på det) så kan jag inte hålla käften. Det går inte... Jag blir nåt så extremt förbannad att jag bara kokar om jag inte får lov att säga nåt. Speciellt om det är skitsnack som får efterföljder! Igår hamnade jag i klammeri med mina chefer p.g.a att någon hade sprungit till cheferna utan att prata om vad som hade hänt kvällen innan. Varför vi gjorde som vi gjorde, Jag, Alicia och Linda som jobbade kvällen,vad omständigheterna runt omkring det var. Eftersom man arbetar inom ett kvinno-dominerande yrke så är det upplagt för skitsnack, skvaller och skit. Mrs. I som arbetar innen på avdelningen bredvid "min" gick till Mrs. S som sprang till cheferna direkt, vilket jag har förstått på många andra att hon tydligen gillar att göra, svallra (om det nu är skvaller) istället för att konfrontera. Vilket för mig är totalt fel. Visst att man kan springa till cheferna men ta det med personen ifråga istället först. Iallafall, jag åkte in till cheferna. När jag var färdig spatserade jag rätt ut till Msr. I för att fråga lite varför och så. Hon sa att det inte alls hade varit hon utan Mrs S som hade gjort den lilla efforten och gått dit. Fortfarande sa jag till henne att nåsta gång kanske hon kan ta och öppna den lilla dörren mellan våra avdelningar och berätta det för mig, så att jag kan förklara istället för att hon drar sina egna små sammanfattningar och "snackar skit". Sedan jag gick in till Mrs. S och konfronterade henne över maten. Hon sa att hon tyckte det var fruktansvärt att "lägga" nån som brukar vara uppe. Jag frågade henne varför hon inte kom till mig och konfronterade mig angående det men hennes svar var, och hennes svar som motarbetar henne själv fick mig så arg: Men Camilla, jag kände inte att det var min grej att ta det med dig!!!!

Whaaaaaaaaaaaaat??? Mitt svar på det blev ju som väntat: Men du tyckte att det var din grej att gå ut och säga det till cheferna istället för mig?

Jag hoppas för min gud att hon skämmdes när jag förklarade omständigheterna runt "varför" vi hade lagt henne vid 20-tiden.. För vem som helst som arbetar inom vården hade gjort exakt samma sak... Jag bli bara så jävla förbannad över dessa ryktena som går. Och jag blir så jävla förbannad över falska människor som inte kan stå för vad dom tycker. Jag uppskattar ärlighet mer än någonsin nu.

Man arbetar väl inte mot varandra inom vården...?

Arbetar vi inte alla mot samma mål???

Fega jävla människor!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!!!!!!

 Over and Out!!                  

Förhelvet, vi som arbetar inom vården